I slutet av november släppte Arbetsmiljöverket (AV) en ny checklista som vi inom Blendify Learning vill lyfta upp och öka spridningen av. Vi extraherar delar arbetsmiljöverkets svar på varför en checklista, hur en checklista kan användas och vad checklistan innehåller. Längs ner i artikeln kan du hämta hela checklistan som pdf.
Varför en checklista?
Checklistan ger er stöd under planeringen och projekteringen att
förebygga arbetsmiljörisker på ett systematiskt sätt skapa en bra och hälsosam arbetsmiljö följa kraven i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Checklistan kan också bidra till att ni sparar tid och pengar, tack vare realistiska tidsplaner resultatet får högre kvalitet – byggnadsverket får bättre användbarhet, tillgänglighet och hållbarhet projektörer och entreprenörer konkurrerar på lika villkor i upphandlingar.
Hur kan vi använda checklistan?
Följ checklistans frågor för att diskutera tillsammans hur ni kan välja utformning, planering och lösningar, för att skapa en arbetsmiljö som är så bra som möjligt. Låt alla kompetenser ge sitt perspektiv.
Det finns kolumner med rutor där ni kan fylla i era svar, t.ex. risker, åtgärder och ansvarig person. För varje fråga finns flera svarsrutor, så att ni kan följa upp frågan flera gånger under projektets gång, till exempel vid möten i olika skeden. Kanske i planeringen, i början av projekteringen, i slutet av projekteringen före byggskedet, i början av produktionen, vid arbetsberedningar och skyddsronder – och slutligen efter byggskedet, när ni utvärderar projektet och upphandlingarna, och sammanställer era lärdomar.
Vid nästa genomgång kan ni alltså följa upp svaren för varje fråga, och fylla i nästa kolumn i checklistan.
Eftersom team och projekt kan se ut på många olika sätt så förutsätter vi att checklistan kan behöva anpassas.
Vad innehåller checklistan?
i arbetsmiljölagen (AML) 2, 3, 4 och 6 kapitlet och i cirka 20 av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Vid varje fråga står vilka paragrafer den rör. Viktiga i alla byggprojekt är föreskrifterna om
arbetsplatsens utformning, om projekteringsansvar, inomhusklimat, ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen, utrymning m.m. 2020:1
belastningsergonomi, om att förebygga belastningsbesvär – arbetsställningar och arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt arbete, krav på kunskaper m.m. AFS 2012:2
byggnads- och anläggningsarbete, om takarbete, markarbete, vägarbete, transporter, skyddsutrustning m.m. AFS 1999:3
systematiskt arbetsmiljöarbete, om arbetsmiljöpolicy, rutiner, undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroller för att förebygga olyckor och ohälsa m.m. AFS 2001:1
Flera olika perspektiv tas upp, för de olika roller som finns i byggprojekt: byggherre, uppdragstagare, beställare, projektör, Bas-P, Bas-U, entreprenör, arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud. För vissa av rollerna finns särskilda egna avsnitt.
Det finns frågor om att se till att alla i byggprojektet har tillräcklig kunskap, kompetens och erfarenhet – dels inom arbetsmiljö, dels kring hur upphandlingen kan påverka arbetsmiljön såväl den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som fysiska, fysikaliska och kemiska arbetsmiljöfaktorer både bruksskedets arbetsmiljö och byggskedets arbetsmiljö.
Checklistans delar rör var sitt perspektiv:
A. Upphandling, organisation och ansvarsfördelning – frågor som stöd för att sätta ihop ett team som har rätt kompetens, uppdrag och förutsättningar för att skapa en bra arbetsmiljö.
B. Bruksskedets arbetsmiljö – frågor som stöd i planeringen och projekteringen, om sådant som påverkar arbetsmiljön för de som kommer att arbeta i det färdiga byggnadsverket.
C. Byggskedets arbetsmiljö – frågor som stöd för att skapa en bra och säker arbetsmiljö för de som kommer att arbeta i byggskedet.
