Klimatförbättrad betong i praktiken - Frågor & Svar (Klass 1 & Klass 2 Utförande)
- peter@blendifylearning.com
- Jan 29, 2024
- 2 min read
Blendify Learning har som mission att bidra till ökad kompetensutveckling inom våra utbildningsområden, genom bland annat ökad tillgänglighet med lägre klimatavtryck.
Under 2023 tillfördes ett nytt block i samtliga betongkurser med fokus på klimatförbättrad betong. Blocket Klimatförbättrad betong och konstruktioner samlar den senaste kunskapen, där vi i vår omvärldsbevakning syftar till att fortsatt utveckla innehåll som får direkt praktiskt värde för våra kursdeltagare. I detta inlägg kan du ta del av delar av det material som ingår i Blendify Learnings betongkurser men även slutsatser ur den nyss utkomna rapporten Grönare anläggningsbetong – data för temperatur- och härdningsstyrning.
Längst ner finns rapporten som nedladdningsbar PDF
Rapporten är ett resultat av ett projekt som genomfördes under 2023 i ett samarbete med Skanska och Luleå Universitet, med finansiering från SBUF, SKANSKA, NCC och SWEROCK i samverkan. I rapporten framgår 4 slutsatser
- Temperatursprickåtgärder för klimatförbättrad anläggningsbetong med lägre andel slagg (< 25 %) kan ofta utformas på liknande vis och i ungefär samma omfattning som vid gjutning med traditionell anläggningsbetong utan slagg. 
- Klimatförbättrad anläggningsbetong med högre andel slagg (25-50 %) erfordrar under vinterperioden temperatursprickåtgärder som är mer omfattande och mer komplicerade än vid gjutning med traditionell anläggningsbetong utan slagg. Exempelvis erfordras ofta betydligt längre form- och täckningstider än entreprenörerna är vana vid. 
- Under sommarhalvåret fungerar vanligtvis normala temperatursprickåtgärder, som vid gjutning med anläggningsbetongbetong utan slagg, även för klimatförbättrad betong med högre slagginblandning. Beroende på rådande förutsättningar kan dock något längre avformnings- och avtäckningstider erfordras. 
- Kylning av klimatförbättrad betong med högre inblandning av slagg kan behöva kombineras med värmning och/eller isolering, vilket kan resultera i komplicerade lösningar. 
Projektets arbetsgrupp bestod av
Projektledare Hans Hedlund, Skanska Teknik
Henrik Wiberg, Skanska Teknik
Martin Nilsson, LTUMats Persson, Testlab/Tysell laboratoriet LTU
Projektets referensgrupp (utöver arbetsgruppen)
Iad Saleh, NCC Sverige AB / Teknik
Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group AB
Staffan Carlström, Swerock AB
Johan Hedman, Skanska Industrial Solutions AB
Följ oss gärna på YouTube för mer kunskapsinnehåll - klicka här





Comments