Budskapet är tydligt i den första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning - gör mer och i större utsträckning integrerat!
I augusti 2018 tillsatte regeringen det Nationella expertrådet för klimatanpassning, med uppgift att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete. I uppdraget ingår att vart femte år lägga fram en rapport till regeringen. Denna första rapport mottog regeringen den 9 februari 2022. Styrningen på dessa rapporter är att de ska innehålla följande:
Förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning,
en prioritering av anpassningsåtgärder utifrån en bedömning av risk, kostnad och nytta,
en sammanfattande analys av klimatförändringens effekter på samhället, och
en uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning.
Den fulla rapporten är på nästan 700 sidor och innehåller 170 direkta förslag med stort bredd.
I ett uttalande menar Carina Keskitalo (vice ordförande i expertrådet) att klimat-anpassning behöver integreras genomgående i det svenska samhället och ses som en bred civilförsvarsfråga. Det är huvudbudskapet när Nationella expertrådet för klimatanpassning lämnar sin första rapport till regeringen. – Det handlar om att ändra hela tänket, säger Umeåprofessorn Carina Keskitalo som är vice ordförande i expertrådet i ett uttalande på Umeå Universitets hemsida.
Rapporten pekar på många områden där förändringar behöver ske och exportrådet förordar en rad förändringar. Vi har nedan valt ut några önskade förändringar. Längst ner på sidan finns länkar till den fulla rapporten och en summering av densamma.
Krafttag behövs för att på allvar säkerställa att vårt samhälle ställer om i en klimatsäker riktning.
Det nationella målet för klimatanpassning ska beaktas i politik, strategier och planering på olika administrativa nivåer och integreras i ordinarie verksamheter och ansvarsområden.
Utveckla finansiella verktyg & metoder samt förtydliga styrning och ansvar.
Säkerställ finansiering för en tempohöjning i arbetet
Skapa länsövergripande planer och ökade krav på kommunernas arbete att driva på utvecklingen
Förändra lagstiftning
PBL: Inför nya krav på kommunernas avseende ansvar att bedöma klimatrelaterade risker samt tydliggöra tillämpning av bestämmelser kopplat till klimatanpassningsåtgärder
Se över lagstiftning och regelverk som styr klimatanpassningen samt skapa vägledningar för hur lagar ska tillämpas.
I rapporten lyfts tre prioriterade utmaningar upp samt en sammanfattande analys av klimatförändringarnas effekter på samhället. De tre prioriterade utmaningarna är Fysisk säkerhet och markanvändning, Vattensäkerhet och Matsäkerhet
Rapporten utgår ifrån ett holistiskt perspektiv och förordar åtgärder på många plan, där också företag tydligt adresseras. I rapporten går att läsa:
“Oavsett storlek, bransch och internationaliseringsgrad är en första förutsättning för att bygga ett klimatanpassat näringsliv att det finns medvetenhet om att klimatförändringarna påverkar företagens verksamhet, såväl som arbets miljön, det vill säga att klimatfrågan är större än att enbart omfatta företagens egna klimatpåverkan. Efter medvetenhet följer kunskapsinhämtning och tillämpning av kunskapen, samt kommunikation av risker till externa intressenter som investerare, kunder, långivare och försäkringsbolag.
Cirka en miljon små och medelstora företag i Sverige behöver information och kunskap för att kunna klimatanpassa sina verksamheter. Det finns en framväxt av företag som erbjuder lösningar inom klimatanpassning. De saknar dock ännu strukturer och sammanhang för samverkan, rådgivning, dialog.
Comments