Vi har i tidigare artiklar gått igenom förändringarna i den nya "AFS 2023:3 Projektering och byggarbetsmiljösamordning” gällande bl.a. vilka kompetenskrav som ställs, och mot vilka. I den här artikeln ska vi istället fokusera på byggherrens skyldigheter och de krav som ställs.
I nu gällande bestämmelser anges vad aktörerna ska göra medans de nya också utvecklar hur och när uppgifterna ska göras. De har blivit flera men kortare, och mer lättlästa.
I nuvarande AFS 1999:3 så finns långtgående ansvar för byggherren i arbetsmiljön såväl i bygg- som bruksskedet. Arbetsmiljöverket har vidareutvecklat detta ansvar i enlighet med EU-guiden där stort fokus ligger just på byggherrens ansvar och uppgifter. Dessa grundar sig på det så kallade byggplatsdirektivet (92/57/EEG).
År 2010 kom det en EU-guide till byggplatsdirektivet och de nya föreslagna svenska bestämmelserna går i linje med dessa.
I AFS 2023:3 2§ framgår att Byggherren ska se till att den organisation och de resurser som krävs för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet finns från starten av planeringen och projekteringen fram till att byggnaden eller anläggningen är klar.
Exempel på resurser är tid, pengar, personal och kunskap för att kunna bedriva arbetsmiljöarbete. Byggherren befrias inte från ansvar för de arbetsuppgifter som BAS-P och BAS-U har, även om byggherren utser byggarbetsmiljösamordnare, enligt 3 kap. 6 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160). Omfattningen av byggherrens arbetsmiljöarbete ska motsvara byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå.
Rutiner för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet
Byggherren ska ha rutiner för sitt arbetsmiljöarbete i byggprojektet i syfte att förebygga arbetsmiljörisker i byggskedet.
Rutinerna ska omfatta hur byggherren arbetar enligt grundprinciperna i AFS 2023:3 8 kap. 2 § och även hur byggherren ser till att BAS-P och BAS-U har rutiner för samordning och arbetsmiljöarbete. Rutinerna ska även innefatta hur arbetsmiljörisker ska hanteras under planeringen, projekteringen och byggskedet (AFS 2023:3 §4).
Rutinerna bör betona att arbetsmiljöaspekter särskilt ska uppmärksammas vid de arkitektoniska, tekniska och organisatoriska val som byggherren gör. Arbetsmiljöfrågorna kan med fördel integreras tillsammans med andra projektfrågor, i stället för att behandlas enskilt.
Tidsplanering
Under planeringen och projekteringen ska byggherren se till att det upprättas en realistisk tidsplan för hela byggprojektet.
Planeringen och projekteringen ska kunna genomföras i så god tid innan arbetena utförs att det är möjligt att samordna arbetena utan att arbetsmiljö- risker uppstår på grund av tidsbrist vid samordningen.
Det gäller även om planering och projektering fortsätter efter att byggskedet har påbörjats. Den totala byggtiden och tiderna för deletapperna i byggskedet ska alltså vara så väl tilltagna att arbetena kan utföras i en sådan takt att ohälsa och olycksfall undviks.
Byggherren ska även löpande följa upp tidsplanen för byggprojektet ur arbetsmiljösynpunkt. Vid behov ska byggherren se till att tidsplanen justeras eller att andra åtgärder vidtas (AFS 2023:3 §6).
Byggherren bör särskilt uppmärksamma förseningar som exempelvis beror på oförutsägbara händelser eller att risker som inte har hanterats tidigare i projektet identifierats. Även långa leveranstider, sena beslut eller sena handlingar kan påverka tidsplanen. Tidsplanen kan exempelvis justeras genom att tidsfördelningen för olika arbetsmoment förändras inom den totala projekterings- eller byggtiden. Andra åtgärder kan vara att tillsätta mer personal eller senarelägga någon del av byggprojektet.
Samordna arbetsmiljöarbetet i byggprojektet och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö Byggherren ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. Av detta följer att byggherren ska se till att hänsyn tas till arbetsmiljön så snart byggherren börjar planera och projektera ett byggprojekt.
Byggherren ska också se till att arbete och arbetsprocesser som berör flera aktörer i byggprojektet organiseras på ett sådant sätt att det skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö. Det gäller under planeringen, projekteringen och byggskedet.
Byggherren kan underlätta samarbeten genom att välja samarbetsformer som möjliggör goda sociala kontakter mellan personer i byggprojektet och se till att byggprojektet leds på ett tydligt sätt som främjar kommunikation och delaktighet.
Byggherren kan också bland annat utforma krav om att aktörerna ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, bidra till byggprojektets gemensamma arbetsmiljöarbete och att entreprenörerna ska säkerställa nivån på underentreprenörers arbetsmiljöarbete.
Utse lämpliga byggarbetsmiljösamordnare, BAS-P och BAS-U
Av AML 3 kap. 6 § ska byggherren utse en lämplig BAS-P och BAS-U.
BAS-P respektive BAS-U ska vara antingen:
Juridisk person som förfogar över lämplig handläggare för uppdraget
Fysisk person som själv är lämplig, eller förfogar över lämplig handläggare, för uppdraget.
En lämplig person eller handläggare för uppdraget är den som har den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för arbetsmiljöarbetet med hänsyn till byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå.
När byggherren utser BAS-P och BAS-U ska byggherren välja de som kan avsätta tillräckligt med tid och personal för arbetsmiljöuppgifterna i byggprojektet.
Krav på kunskaper för BAS-P och BAS-U: 9 § Grundläggande arbetsmiljökunskap samt goda kunskaper om arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen:
arbetsmiljöarbete inklusive praktiskt samordningsarbete i byggprojekt,
arbetsmiljöbestämmelser för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare,
föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete, utformning av arbetsplatser, systematiskt arbetsmiljöarbete, social och organisatorisk arbetsmiljö
övriga föreskrifter om arbetsmiljörisker som förekommer i byggprojektet, bland annat fysiska, fysikaliska, tekniska, kemiska och ergonomiska risker.
Byggherren ansvarar för vem som kan stå som BAS P/U. Samma person kan vara BAS-P och BAS-U, i och med att de inte verkar samtidigt. Storleken och karaktären på det byggprojekt som ska samordnas är avgörande för hur omfattande erfarenhet som behövs.
Tydliggöra ansvarsområden Byggherren ska delegera genom att tydliggöra vem/vilka inom organisationen som ska se till att byggherrens arbetsmiljöuppgifter utförs. Utöver det ska byggherren även tydliggöra ansvarsområdena i byggprojektets arbetsmiljöarbete, i de fall byggarbetsmiljösamordnarna inte har befogenheter att göra det, och även klargöra för samtliga aktörer och övriga som berörs, vem som ansvarar för sådant som påverkar arbetsmiljön. Gäller även internt!
När flera projekt pågår samtidigt så ska byggherren tydliggöra gränsdragningarna mellan byggarbetsplatserna eller byggprojekten, samordna och informera berörda aktörer.
En skriftlig arbetsmiljöplan måste upprättas innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet påbörjas. Byggherren ska se till att arbetsmiljöplanen uppdateras löpande, att den finns tillgänglig på byggarbetsplatsen och att den uppfyller bestämmelserna i 11 kap. AFS 2023:3.
Överlämning av arbetsmiljödokumentationen hamnar också i byggherrens ansvarsområde, det ska vara klargjort när och hur överlämningen sker mellan BAS-P och BAS-U. Efter byggprojektets slut ska det finnas arbetsmiljödokumentation som kan behövas vid framtida arbeten av byggnaden eller anläggningen. Denna ska anpassas med hänsyn till de förändringar som kan ha uppstått under byggskedet, och ska förvaras så länge som byggnaden eller anläggningen består. Vid överlåtelse ska dokumentationen överlämnas till den nya innehavaren.
Information till byggherren
BAS-P ska informera byggherren om projektörerna inte följer anvisningarna i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bygg- eller bruksskedet. Gamla strukturen nämner att arbetsmiljöplanen ska följas, men inte att överträdelse skall rapporteras till byggherren. BAS-P ska även informera om de valda lösningarna kan medföra allvarliga risker för ohälsa eller olycksfall i bygg-eller bruksskedet som varken kan förebyggas vid projekteringen eller åtgärdas med givna förutsättningar.
Givna förutsättningar kan till exempel ha att göra med resurser och befogenheter för BAS-P eller risker kopplade till den omgivande miljön. Gamla strukturen nämner bara att ”alla faktorer som har betydelse för arbetsmiljön ska beaktas” och tar inte specifikt upp risker som kan uppkomma senare under projektets gång.
Exempel på tillfällen när BAS-P kan behöva meddela byggherren är när det är svårt att föreslå möjliga lösningar för ett senare skede, samtidigt som BAS-P saknar möjlighet att se till att en allvarlig risk projekteras bort.
Även här är det omvänt, i jämförelse med 1999:3, att det är BAS P som ska informera Byggherren och inte som tidigare krav att det är Byggherren genom det sk. Back-up- ansvaret som ska följa upp byggprojektet.
BAS-U skall informera byggherren om entreprenörer inte följer anvisningar som har betydelse för arbetsmiljön. Exempel kan vara när underentreprenören har återkommande brister i sitt säkerhetsbeteende. Tex inte använder skyddsutrustning trots tillsägelse.
Byggherren ska också informeras vid allvarliga risker för ohälsa eller olycksfall i byggskedet som BAS-U inte själv kan åtgärda med givna förutsättningar. Om ett arbete i byggprojektet kan medföra omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa skall arbetet stoppas tills risken åtgärdats. Exempel på tillfällen när BAS-U kan behöva meddela byggherren är vid arbeten med särskild risk enligt 11 kap. 12 §, (Åtgärder till arbeten med särskild risk) men det kan även vara vid andra risker, som ergonomiska eller organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker.
Givna förutsättningar kan till exempel ha med BAS-U:s resurser och befogenheter att göra, beslut som fattats i planerings- och projekteringsskedet eller risker kopplade till den omgivande miljön. Förutsättningarna kan ha varit desamma från byggstart eller förändrats under byggprojektet.
